Balans

Helt plötsligt kände jag mig stark

Efter tvivel och vacklande

Precis om om vinden vänt

Som om vågen vägde jämt igen

Höst som känns som vår

Ödmjuk över sökandet

Att hitta platsen där det finns ljus och harmoni

Och vissa lycklig dagar kan man finna den

Inom sig

En liten sol

En stilla tanke

Starta veckan utan riv

Andas och tänker på det finaste jag har

Tänker på det som gör mig glad

Och kommer ihåg att jag är bra

Ge mig själv en liten sol

Som lyser på mig

För mig

För livet!

Med semestertempot kvar

Visst är det lyxigt

Att kunna välja 

Att leva just den här stunden i tidlös harmoni

Jag låter leendet leda dagen 

Och öppna dörrar

Ler åt det lilla

Ler mot dem jag ser

Men måndagskaoset river igång 
Tankarna virvlar och fokuset är långt borta
Oro, hopp och en känsla av evighet blandas med alla hundra punkter i vardagens kalender
Vill stanna upp och tänka den lilla tanken klart
Men nästa pockar redan på och den första svävar iväg

Andas och blundar
Drunknar i sommarminnen
En bättre tid

En varm och kravlös tid

Semester kom åter!

Livet och döden

Idag begravning. 

Av en kvinna som mitt i livet drabbades av den elakaste sjukdomen. Så orättvist det kändes. Så onödigt. Barn utan mamma, man utan fru. Så många tårar. 

Tårar, i en av blommor smyckad kyrka där solen strålade in genom fönstren så vackert som hade det varit skolavslutning i Bullerbyn. Där sången klingade så himmelskt skönt att det gjorde ont i hjärtat. 

Där satt vi alla levande, mitt i livet. 

Och någonstans mitt i allt det sorgliga fanns det en gemensam känsla av hopp.

Hopp om livet, framtiden, och en stark tro på kärleken.

Chimär

Genom fönstret ser jag

En illusion, en chimär?

Det är vår, nästan sommar

Med mina mått mätt

Sommarmorgon?

Öppnar dörren, barfota

En liten tjej i nattlinne kikar ut bakom mig

Frukost ute?

Fågelkvitter men en kylig vind

Vi drar oss in igen

Nej, inte riktigt än

Vårblommor i alla färger, sol och fnitter

Förmiddagskaffe taqr vi ute minsann

Det är ingen chimär

Det är vår!

Lyckligt leende

Om jag inte skrev, skulle jag då tänka i ord?

Om jag inte fotade, skulle jag då minnas i bilder?

Alla sinnen som fungerar

i olika kombinationer och dimensioner

Gör mig hel och splittrad

I en och samma stund 

Vad ger väl en eftermiddag i april

I ditt leende ryms ett äventyr

I din förväntan lyser solen

Kom med, nu går vi, rakt in, i resten livet

Med öppna ögon 

och med hjärtan av guld

Övervintrat

Jag har övervintrat

Och nu kommer våren

Blandad med vinter

Vårvinter

eller Norrlands-vår 

det har vi i år även söderut

Jag trivs

Med kalla nätter, soliga dagar

krispklar luft och skarpa färger

Kaffe i lä på altanen

Solglasögonpromenad på isen

Det är ljust, så ljust

Det är därför jag gillar vintern

För det är en vila inför våren

Nu kommer alla världens krafter åter

Nu är det ljus igen!

Den goda dagen

När man ser detaljerna
Redan när man vaknar
När man orkar tänka bort sura miner, och bemöta andra med förståelse och empati
Då ger man sig själv och världen en bra start
Då är den goda cirkeln uppe och snurrar
Då är det så lätt att finnas till

Rätt upp och ner

Tråden, 

den tappade

Skrattet, 

det pärlande

När ingen dömer eller värderar

Där du bara är

den du är

Där du talar först och tänker sen

eller tvärtom

Där du är den svagaste, den starkaste, 

den som får och den som ger

För att du är du, 

finns det kärlek

Du är med de människorna som känns

som finns

som betyder

När solen går upp, när solen går ner

och när timmar flyter ihop till en evighet

En droppe

En droppe vatten

som rinner längs husväggen

Sakta först

Sen i full fart

Som om den fick bråttom

Men en tår på kinden

Sitter som klistrad

Kom av blåsten, inte sorgen

Grumlade ögat ett ögonblick

Sen klarnade det

Allt klarnade

En droppe vatten

som glittrar i solen

Lik en diamant är den värd sin vikt i guld

För mig och för dig 

För att vi vet 

Vad som räknas

Lov - tack och lov

Sportlov
Snö, skidor och stugmys
Backar och bastu i Björnrike
Ledig och lycklig
Det är lov - tack och lov

Inte där än men på väg

På morgontåget till Stockholm. Lånar orden från Winnerbäck:
Inte varmt men nästan vår
Ingen lösning men ett spår
Inga planer men ett steg
Inte där än men på väg
från "det är visst nån som är tillbaka".
Godmorgon världen, hoppas alla era hjärtan får fyllas av värme och hopp idag, denna alla hjärtans dag

Steg för steg

Apatisk

Aggressiv

Irriterad

Uppgiven

Lugn

Harmonisk

Lycklig

Steg för steg går jag närmare lycklig

När stresstrollet mer börjar ta skepnaden av en skugga

När morgnarna är ljusare

När det går att tänka flera tankar samtidigt utan att få ångest

När hjärtat slår glädjeslag, av lycka

 istället för få hjärtklappning av allt man inte hann

Steg för steg

Bit för bit

Andetag för andetag

Står stilla och låter världen snurra 

Låter just den här stunden finnas

För att den är 

här och nu

Det ljusnar

Det går mot ljusare tider

Lättare tankar

Tunnare kläder 

Fler leenden

Som det jag fick i morse

Av polisen

När jag blev stoppad vid vägkanten

Bra start på dagen

En gnutta solsken

Och ett leende

Kropp och själ får harmoni

Jag lyfter blicken 

Då är det vår!

Vägval

Det vackra huset

Karaktär och historia

I en bubbla på konferens

Kontrasten mellan diskussionernas ämnen och miljön

Abstrakt känsla av att behöva välja

Vem jag  är, vart jag går

Gamla glasfönster med bubbligt glas,

ger ett skimmer åt allt jag ser

Men var är jag på väg

Varje dag är så ofta

Aldrig är otänkbart

Tittar ut och undrar

det tappade engagemanget,

finns det gömt någonstans

Blir lycklig av det skira ljuset

Det kanske är bra så!

Hopp om morgonen

Älska dig själv!

Jovisst, hurra, hur lätt är det en vardagsmorgon

När man vaknar med trist hår, trötta ögon

När mascaran börjar ta slut

Fula fransar

Sömniga barn och dimma

Men en ny dag är det visst - varje morgon

Imorgon är nog morgonen glad

Sova gott, vakna leende

Så då ska jag kunna krama om världen - och mig själv

En blå himmel

En strimma sol

 Tro, hopp och kärlek!

Torsdagstystnad

Min nya torsdagsförmån är tyst,

på tidigaste tåget

till Stockholm

Måste vara där på torsdagar

Gillar inte måsten

Men måste inte prata med någon på flera timmar

Alla sover hemma när jag går

På tåget nickar jag vänligt mot medresenärer och tågpersonal.

Får kaffe och frukost

I mina egna tankar, i min egen värld

Samlar på funderingar utan svar

Ser världen passera, 

och är alldeles tyst  

När orden tog slut

Orden tog slut

Så där bara utan förvarning

blev det stumt

Energi utan glöd och dagar utan påfyllning

Kroppen sa ifrån 

Världen snurrade på, men jag var stilla

Klev utanför och tittade in

Förundrad kände jag inte igen mig själv

Såg en trött och tyst liten person

Som glömt bort sina egna lyckobilder

Samlade kraft i det lilla

Lät andra sinnen få fokus

Lyssnade, läste och andades

Känner tillförsikt och lugn

Luften läker, kärlek leker, levande tankar

Orden är tillbaka

Allt ordnar sig