Vargtimmen, timmarna
De onda
Där alla tankar blir så stora
De flyger förbi, stannar till, fastnar
Och växer som ballonger
Små problem blir enorma
Och summan av dem kan kännas outhärdlig
Ändå vet man att när morgonen kommer
När solens första strålar smiter in vid rullgardinens kant
Då krymper de
Problemen blir ofarliga och ofta så enkla att lösa
Morgonen, kommer alltid åter
Och snart ljusnar det igen
Det är det enda man vet
1 kommentar:
Så klokt du skriver, du uttrycker oft a precis samma känslor som jag har.
Åh ska du komma hit till min stad, är det med jobbet?
Hoppas att du ska trivas här och hitta några fina ställen.
Ha en fin adventssöndag. // Lissen
Skicka en kommentar